Söndagen den 24 april 2005
Publicerat 24 april 2005 05:30
Picture:
En bild frÄn 1915 visar kvarlevorna frÄn armeniska dödsoffer efter
turkisk deportation som skedde under -senare delen av 1910-talet.
Trots krav frÄn EU vill Turkiet inte erkÀnna att ett folkmord Àgt rum.
Folkmord Ànnu tabu i Turkiet
Den armeniska frÄgan Àr den mest förbjudna i Turkiet, Ànnu 90 Är efter
de hÀndelser som en stor del av omvÀrlden beskriver som ett folkmord
och som en av 1900-talets första folkutrotningar.
I dag, den 24 april, högtidlighÄller armenier vÀrlden över minnet av
de över en miljon kristna som blev systematiskt mördade i sydöstra
Turkiet. HÀndelserna utspelade sig vid en tid nÀr det osmanska
imperiet lÄg i dödsryckningar och nÀr Ungturkarnas nationalistiska
rörelse gjorde den armeniska minoriteten till syndabockar för
imperiets förluster i första vÀrldskriget.
I dagens turkiska republik Àr det Ànnu tabu att kalla hÀndelserna
1915, “SvĂ€rdets Ă„r”, för ett folkmord.
Men lÄngsamt hÄller detta tabu pÄ att brytas ned, till stor del tack
vare fritÀnkande turkiska forskare som banat vÀg för en ny
historiesyn.
StatsbyrÄkratin i Ankara reagerar dock med ryggmÀrgen nÀr omvÀrlden
krÀver ett erkÀnnande av att det var ett folkmord för 90 Är sedan, nÀr
armenier och assyrier/syrianer fördrevs och dukade under i öknen.
Ett skÀl till att frÄgan Àr sÄ het Àr kopplingen mellan Ungturkarnas
ledare och skaparen av det moderna Turkiet, Mustafa Kemal AtatĂŒrk,
“turkarnas fader”. Kring AtatĂŒrk rĂ„der en hjĂ€ltekult i Turkiet och den
som flÀckar bilden av Ungturkarna lÀmnar fÀltet fritt för en
omprövning av republikens grundare.
avgörande betydelse för Turkiets möjligheter att bli medlem av EU.
– Inte bara den armeniska frĂ„gan stĂ€lls pĂ„ sin spets, utan hela den
turkiska historieskrivningen. Den historia man lÀr barnen i skolorna
Àr falsk. Den börjar med 1923, nÀr republiken bildades. Man glömmer
kopplingarna bakÄt till den forna osmanska regimen. PÄ papperet Àr vÄr
historia helt rent och det Àr en del av problemet, sÀger Etyen
Mahcupyan, frisprÄkig armenisk kolumnist pÄ den konservativa, och i
huvudsak islamiska, tidningen Zaman i Istanbul.
Etyen Mahcupyan Àr en av endast 60 000 kvarvarande armenier i
Turkiet. De flesta, kring 95 procent, bor i storstaden Istanbul. Borta
i sydöst, i provinshuvudstaden Diyarbakir kan man i Gamla stan hitta
spÄr av gamla vackra armeniska patricierhus och kyrkor som
förfallit. DÀr finns endast en armenisk folkspillra kvar, troligen
endast 20 personer, att jÀmföra med de mer Àn 420 000 armenier som
levde i staden vid 1800-talets slut.
– I religiös bemĂ€rkelse har armenier i Turkiet inga problem i dag.
Men den som vill bygga eller reparera en kyrka fÄr slÄss mot en
övermÀktig byrÄkratisk apparat och ger oftast upp, sÀger Etyen
Mahcupyan, kÀnd debattör pÄ turkisk tv.
Kraven pÄ att Turkiet ska erkÀnna folkmordet 1915 provocerar fram
motreaktioner bland turkiska ultranationalister.
De gjorde sig hörda nÀr Turkiets store författare Orhan Pamuk nyligen
tog bladet frĂ„n munnen. I en schweizisk tidning förklarade han att “en
miljon armenier och 30 000 kurder dödats i Turkiet”, varvid en
ultranationalistisk tidning satte den uppviglande rubriken: “Tysta
förrĂ€daren!”.
BrÄket fick Pamuk att lÀmna Turkiet av fruktan för sin
sÀkerhet. Samtidigt beordrade en guvernör i landsorten alla
distriktets bibliotek att rensa bort böcker av Pamuk – varvid det
uppdagades att den Nobelpristippade författaren inte fanns
representerad pÄ bibliotekshyllorna.
Det etablerade Turkiet oroar sig för att EU ska stÀlla erkÀnnandet av
ett folkmord som ett villkor för medlemskap.
De kÀnner trycket frÄn den franska nationalförsamlingen, inte
minst. Etyen Mahcupyan anser dock att det vore ett misstag av EU att
villkora medlemskapet med ett erkÀnnande av folkmordet. PÄ sikt kan
inte Turkiet skjuta frÄgan ifrÄn sig, men det kommer att ta tid innan
republiken Àr mogen för en öppen diskussion, argumenterar den
armeniske kolumnisten.
Han tror att det Àr klokt att gÄ lÄngsamt fram.
– Annars kan man framkalla en turknationalistisk comeback.
Vilket vore absurt.
Inför det turkiska parlamentet har han och andra armeniska
intellektuella nyligen argumenterat för att Turkiet bör normalisera
sina förbindelser med Armenien.
Etyen Mahcupyan menar att ett sĂ„dan normalisering, “om den sköts
klokt”, kan leda till att Turkiet slipper skadestĂ„nd för fasorna 1915.
PremiĂ€rminister Tayyip Erdogan och utrikesminister Abdullah GĂŒl
ansluter sig till den officiella kör som förnekar folkmordet 1915.
– Men talar man med dem informellt skulle de antagligen sĂ€ga att de
vill fÄ problemet ur vÀrlden, om ocksÄ Armenien tar ett steg i rÀtt
riktning. Men formellt dominerar den statliga retoriken. De har svÄrt
att gÄ mot strömmen, för de Àr rÀdda för reaktionerna frÄn
turknationalisterna, sÀger den armeniske kolumnisten i Istanbul.
BITTE HAMMARGREN
[email protected]
Artikelns webbadress:
Allt material pÄ SvD.se skyddas av lagen om upphovsrÀtt.